Olika som människor

En familj. Jag tänker mig en familj som människor man inte valt att ha i sitt liv men vare sig man vill eller inte så finns de där och utgör en del i ens liv.

Jag har haft tur. Jag har en familj, föräldrar och syskon, som bryr sig om mig oavsett vad jag gör eller med vem jag väljer att leva mitt liv. Jag har tur med föräldrar som accepterat mig och älskar mig – inte för att jag är, eller gör, som de vill alla gånger utan för att jag är dotter som de älskar ovillkorligt. Jag har kusiner, fastrar, en farbror, en moster och en morbror. Alla älskar de mig för den jag är. Ovillkorligt. Så oändligt tacksam för det.

Alla har inte lika stor tur i sin släkt och familj. Tyvärr. En del ser inte ett familjeband såsom exempelvis pappa-son som ett viktigt livsband att underhålla.

När det kommer till Micke och hans familj… hans föräldrar är skilda och han har bara kontakt med sin mamma efter detta. Jag har aldrig träffat min svärfar. Vet inte ens om han vet om tjejerna… Micke har även två syskon. En lillasyster och en lillebror. Hans bror vet jag har åtminstone 2-3 barn han också. Men även där är kontakten noll. Stolthet, sårade känslor, lång tid som gått och gör det bara svårare är nyckelorden där. Hans lillasyster är med i Jehovas och delvis på grund av det ses vi rätt sällan. Blir väl någon gång per år om ens det ibland. Men alltid ihop med min svärmor.

Det finns några av Mickes kusiner som jag har träffat. Både på hans pappas sida men även hans mammas sida. Har upptäckt gemensamt intresse med några av dem (släktforskning med några och bloggvärlden med en).

Ps. Tips för er alla är att jag precis beställt massa spännande produkter från glamma.se – Gör det ni också 😉 Ds.